Eskilstuna tur och retur

Familjen Anders Gustafsson

Grundaren av Aledals Nyckelfabrik var rustmästare Anders Johan Gustafsson som föddes 1827 i Granshult, Bankeryd. Hans far var pistolsmedsmästaren Anders Gustafsson född 1801 i Habo, som gifte sig 1826 med dottern till en just avliden låssmedsmästare i Granshults Östergård, Katarina Susanna Ljung. Genom giftermålet övertog Anders Gustafsson faktoriet och gården av sin svärmor och från smedjan levererade han vapendelar till Husqvarna gevärsfaktori. Familjen bodde i Östergården till 1844 då de genomförde den äventyrliga flytten med sina sju barn till smedsstaden Carl Gustafs stad nära Eskilstuna. Anders Gustafsson hade fått anställning vid Kronogevärsfaktoriet.

Smedja som är flyttad 1955 från Granhult till Bankeryds Hembygdsgård.
Smedja som är flyttad 1955 från Granhult till Bankeryds Hembygdsgård. Foto förf.

 

Reinhold Rademacher (1609-1668) hade kallats till Eskilstuna 1656 av Karl X Gustaf för att starta tillverkning av manufaktur. Det blev ett nytt verk, Carl Gustafs stad, ursprunget till eskilstunaindustrin. 1812 hade kronan (staten) förvärvat allt som fanns kvar av Rademachers gamla manufakturverk i Carl Gustafs stad. Från slutet av 1830-talet inrättades här ett faktori som tio senare hade mer än 100 anställda och tillverkningen uppgick till 2000 slaglåsgevär för infanteriet.

Anders Johan Gustafsson

Det var således helt självklart att Anders Gustafssons söner också ägnade sig åt vapensmide och Anders Johan, som var den äldste av barnen, följde i pappas fotspår. Efter att avlagt en lägre teknisk examen i Stockholm blev han redan som tjugotreårig anställd som statens rustmästare vid Carl Gustafs Kronogevärsfaktori. Av en rustmästare krävdes bland annat en högt driven skicklighet i vapensmide samt att han tillsammans med en officerskontrollant skulle besiktiga varje gevär samt stämpla det godkända vapnet.

De moderna smidesmetoderna från USA och kontinenten hade via maskintillverkaren Theofron Munktell nått Sverige i början av 1840-talet. Metoderna, som innefattade användande av hejarsmide och excenterpressar, kom snabbt i användning i faktorismedjorna i Karl Gustafs. Genom omorganisationer och nya produkter hade faktoriet blivit Sveriges modernaste industri. Anders Johan hade således kommit till rätt plats vid rätt tid för att lära sig dessa nya tekniker och arbetssätt och efter tre år i faktoriet ville Anders Johan pröva sina kunskaper i något annat, mera lönsamt sammanhang.

Efter en kort tid i Karlsborg, där han tjänstgjorde vid vapendepån, sökte han sig 1853 tillbaka till Småland och Husqvarna Faktori. Han anställdes med motsvarande arbetsuppgifter som i Carl Gustafs stad.

Husqvarna Faktori

Sedan början av 1800-talet hade faktoriet i Husqvarna stagnerat. Det var framför allt uteblivna beställningar som var bidragande orsaker till deras ekonomiska svårigheter. Underhåll för byggnader och bostäder uteblev och de enkla maskiner man ägde var oanvändbara. Från 1849 inleddes en uppryckning av förhållandena. En familj med Theodor Ankarcrona i spetsen hade skaffat sig makt och bestämmanderätt över faktoriet och ombildade det till aktiebolag.

Jönköpings faktori

Husqvarna Faktori hade föregåtts av Jönköpings faktori som grundades 1620 av Gustav II Adolf som en del av en landsomfattande organisation för tillverkning av vapen och rustningar. Ansvaret och kontrollen för tillverkningen vilade på en arbetsledare, en faktor.

Men långt tidigare hade det i Småland förekommit vapentillverkning för kronan av smeder som kombinerade sin försörjning med egna små lantbruk. Det var dessa Kronan utan större framgång försökte samla i ett faktori i Jönköping. Deras första anläggningar var koncentrerade till Dunkehallaån i stadens utkant, men så småningom byggdes borrverk även utanför staden, bland annat i Barnarp och vid Domneån i Bankeryds socken. 

Ständiga problem med ojämn tillgång på vattenkraft i Dunkehallaån gjorde att man efterhand valde att flytta ut delar av faktoriet till Huskvarna.

Vid Huskvarnaåns mäktiga vattenfall hade man redan 1630 byggt en krutkvarn och 1689 togs ett borrverk i bruk som dåvarande landshövdingen i Jönköping, Erik Dahlberg, varit med att initiera och att utforma. Det var också Erik Dahlberg som skapade en plan över den blivande faktoribyns byggnader för administration, smedjor och bostäder.

Huskvarna industrier i slutet av 1800-talet. Vykort.
Huskvarna industrier i slutet av 1800-talet. Vykort.

 

Husqvarna Faktori blev konkurrent till Karl Gustafs faktori

Tillbaka i Småland bidrog Anders Johan till, att åtminstone inom vissa områden, förvandla Husqvarna Faktori till en modern industri. Det gjorde han genom att ersätta stora delar av den hantverksmässiga tillverkningen med nya maskiner. Han konstruerade även egna maskiner och gjorde också studieresor i Tyskland, Frankrike och Belgien för att lära sig tillverkningen av de nya och framgångsrika Remingtongevären. Dessa hade 1867 bestämts bli infanteristernas handeldvapen och använde sig av metallpatroner istället för slaglås. Anders Johan köpte också in de maskiner som krävdes för en industriell framställning av Remingtongevären. Ännu i början av 1870-talet drevs de flesta av maskinerna med vattenkraft. Fram till 1871 kom Anders Johan att vara den som i praktiken ledde Husqvarna Faktori tillsammans med en styresman och kamrer.

Jönköping blir en industristad

Vid denna tid, på 1870-talet rådde högkonjunktur. Jönköping började långsamt formas till en industristad. Järnväg hade dragits fram, som tillsammans med järnvägsstationen invigts av kung Oscar II. Stadshotellet var sedan länge byggt. De båda bröderna Johan Edvard och Carl Frans Lundström hade 1847 inlett tillverkningen av tändstickor i Jönköpings Tändsticksfabrik AB. Nu var Bernhard Hay chef och företaget expanderade med hjälp av moderna maskiner och han byggde allt fler och större fabrikslokaler. Carl Frans hade grundat Strands Wäfveri, brodern Johan Edvard tillsammans med politikern Lars Johan Hierta startade Munksjö pappersbruk, som drevs av Hierta. De båda tändsticksbröderna deltog även i grundandet av Jönköpings Mekaniska Werkstad (JMW) tillsammans med Frans Gustaf Sandwall 1859. Vid den här tiden leddes JMW av den sistnämnde i samarbete med en kompanjon Claes Gustafsson. Andra verksamma industrier i Jönköping var Sahlströmska färgeriet och Norlings tapetfabrik.

Del av Jönköpings Tändsticksfabrik AB på 1870-talet. Envåningsbyggnaden
Del av Jönköpings Tändsticksfabrik AB på 1870-talet. Envåningsbyggnaden i bildens förgrund är tändsticksmuseum i dag. Litografi.