I hemmen

Cicero, den mest kände bland romarnas vältalare skrev, ”Finns det något heligare, något som är mer omgärdat med all slags okränkbarhet än den enskilde medborgarens hem?”.

Tack vare utgrävningarna av de i aska begravda städerna Pompeji och Herculaneum vet vi hur människor bodde och hur vardagen tedde sig i en romersk stad i slutet av första århundradet. I båda städer bodde man i villor och lägenheter som var sparsamt och enkelt möblerade. Invånarna använde företrädelsevis stora skåp och kistor av trä för förvaring. Det rådande grekiska stilen och modet bestämde möblernas design och utsmyckning.

I många hem fanns förvaringskistor av trä med plana lock, målade och snidade med eller utan lås. De var av olika storlek och prydligt uppställda på golven utefter väggarna. Kistor fungerade även som familjernas garderober, i kistorna samlades kläder och husgeråd, i de vackra skrinen kvinnornas smycken. Låsen gjorde förvaringen tryggare. Vid utgrävningarna visade det sig att trots katastrofen hade många av kistorna bevarat sitt innehåll.

Romarna förde således in avancerat tekniskt tänkande även i den enskildes vardagssammanhang. I Pompeji finns ett exempel på en låsbar kassakista förstärkt med järn- och bronsbeslag. Dessutom fanns kassakistor stationärt placerade på en stensockel och säkert förankrade i underlaget.

Romerska kassakistor
Romerska kassakistor. Tecknade och delvis rekonstruerade av förf.

Under alla tider har människor stulit av hunger, avundsjuka, begär eller nyfikenhet. Kejsartidens romerska medborgare och slavar var inga undantag. Många stal för att de ännu saknade inövat rättstänkande eller man tog helt enkelt för sig på grund av att i deras samhälle saknades entydiga lagar och regler.