Sammanfattning av Olle Hommans artikel

Låssmeder i Lima på 16- 1700-talen

I samma publikation som Sigurd Erixon har även etnologen och folklivsforskaren Olle Homman även skrivit om draglås. Som komplement till Erixons arbete med låsen har Homman i sin uppsats koncentrerat sig på låssmederna som individer. Han fann att en rad olika smeder arbetade med samma typ av lås. Med hjälp av signaturer, kyrkoarkiv och intervjuer har han Nordiska museets räkning identifierat låssmederna, funnit deras släktnamn, släktgårdar och arbetsperioder.
 
Under resor genom socknen har bland andra Carl von Linné 1734, Abraham Hülpher 1757 och Sven Rinman 1764 konstaterat hur allmänt bondesmidet här var. De uppgav att sockenbornas säkraste inkomst var liesmide men de nämner ingenting om låssmeder.

Homman har funnit att praktiskt taget alla lås med signaturen IOS stannat inom Lima socken och dess forna kapellförsamling, Transtrand. Beslagen är daterade mellan åren 1747 -1761. Märkningen av låsbeslagen visar att olika smeder framställde samma låstyper. Med hjälp av signaturerna har Homman sammanställt en smedslängd tillsammans med deras arbetsperioder.
 

De båda översta på listan ovan, Olof Nilsson och Lars Nilsson var bröder och härstammar från Heigulugården i Risätra. De finns också med på en utförligare sammanställning och presentation som Homman gjort av några av de mest eftersökta låssmederna och deras närmaste anhöriga i Lima. De verkar inte ha haft någon konkurrens och eftersom låssmidet pågick länge var det säkert lönande.

Olof Nilssons signatur och datering på ett låsbeslag  från Rönnäs, Leksands socken, Dalarna. Teckning Olle Homman.
Olof Nilssons signatur och datering på ett låsbeslag  från Rönnäs, Leksands socken, Dalarna. Teckning Olle Homman.

 

Homman redogör för Olof Nilsson och hans bror Lars familje- och arbetsförhållanden, deras signaturer eller bomärken och låsens dekorationer. Alla smeder i Heigulusläkten tillverkade draglås av järn. De fick vid den tiden, i slutet av 1600-talet, inte sälja sina alster via mellanhänder, utan smederna fick sälja från smedjan eller ge sig ut på egna handelsresor och framför allt söka upp de stora höst – och vårmarknaderna.

Förekomsten av Heigulusläktens draglås. Varje tecken på kartan motsvarar ett lås.
Förekomsten av Heigulusläktens draglås. Varje tecken på kartan motsvarar ett lås.

 

Även de övriga smederna i Lima tar Olle Homman med i den omfattning han funnit källmaterial i
kyrkoarkiven. Han påpekar också att det inte är känt hur tillverkningen av draglås gick till, hur smedernas vardagsliv gestaltade sig. Man vet att de samtidigt var vanliga bönder och att arbetet i smedjan pågick under senhösten och vintern när jordbruket vilade. Arbetet i smedjan kunde hålla på långt fram på kvällen. Rinman skriver 1764 att ”till hjälp uti Smedjan nyttjar bonden sin son eller gosse men gemenligen sin hustru, som trampar bälgarna, och därunder sköter antingen sin sticksöm eller spånslända, vilken hon, så snart järnet tages ur elden hänger på en uppslagen krok och tager i dess ställe till släggan jämte karlen, till dess järnet lägges in igen då hon åter tager till det förra”. Limasmedjorna hade ända in i 1900-talet ingen skorsten. Härden låg på ena långväggen, två bälgar för att få en jämn luftström samt en lucka i taket ovanför härden och en i motsatta taksidan, som öppnades eller stängdes, när så behövdes.

Draglås på dörrarna till Kråkbergshärbret i Hembyn i Anders Zorns samling av byggnader i Mora. Notera skillnaden på dragringarna.
Draglås på dörrarna till Kråkbergshärbret i Hembyn i Anders Zorns samling av byggnader i Mora. Notera skillnaden på dragringarna. Foto förf.

Draglås på en av dörrarna i Anders Zorns samling av byggnader i Mora.
Draglås på en av dörrarna i Anders Zorns samling av byggnader i Mora. Foto förf.

 

Draglås med vriden dragring på en av Anders Zorns samling av byggnader i Mora, Dalarna.
Draglås med vriden dragring på en av Anders Zorns samling av byggnader i Mora, Dalarna. Foto förf.


 

Referenser

Erixon, Sigurd, “Ett ålderdomligt smide i Dalarna och dess härkomst”. Folk-liv 1942. Stockholm 1942.

Erixon, Sigurd, “På järnets fasta grund”. Låset förr och nu. Eskilstuna 1946.

Hellner, Brynolf, ”Järnsmidet i vasatidens dekorativa konst”. Stockholm 1948.

Homman, Olle, “Låssmeder o Lima 16-1700-talen”, Folk-liv 1942. Stockholm1942.

 

Nyckel till draglås.
Nyckel till draglås. Teckning förf