Kassaskåp

Konstruktion

England

Det är sannolikt en engelsman, William Marr, som konstruerade det första brandsäkra kassaskåpet av modern typ. Hans patent är daterat redan 1834. Det som var nytt, var idén att bygga ett skåp med dubbla plåtväggar av stål med värmeisolering i mellanrummet. Isoleringen var ett besvärligt tekniskt problem. Som fyllnadsmaterial mellan plåtarna använde Marr finkrossad marmor med lera och porslin som bindemedel.

En annan samtida uppfinnare Thomas Millner från Sheffield lyckades åstadkomma en säkrare isolering genom att använda alun och andra alkaliska salter som utvecklade en värmeisolerande vattenånga vid upphettning.

De vackert målade plåtskåpen krävde även dyrkfria lås. Ett stort antal samtida engelska och amerikanska uppfinningar av tillhållarlås, kombinations- och kodlås samt tidlås hjälpte till att skydda deras innehåll.

För den första världsutställningen, som tog plats i London 1851, byggdes det väldiga glaspalatset Crystal Palace i Hyde Park. Tillsammans med allt väsentligt, som världens industrier dittills åstadkommit, presenterades i industrihallen flera modeller av kassaskåp av olika tillverkare från olika delar av Europa.

Crystal Palace 1851, London. Teckning förf.
Crystal Palace 1851, London. Teckning förf.

 

Sverige

I mitten på 1800-talet hade industrin och handeln fått fart även i vårt land. I sammanhang som banker och företag började man inse värdet av att använda sig av kassaskåp. Det gällde även köpmän, grossister, handlare, manufakturister. Också brukspatroner, industriföretagare och fabrikörer gömde sina handlingar och kontanter på en låst och säker plats.

Förutom kassaskåp började man också använda sig av armerade eller på annat sätt förstärkta dörrar till kassavalv eller motsvarande samt låsta värdeskåp. 

Rosengrens kassaskåpsfabrik

Rosengrens i Göteborg har tillverkat kassaskåp sedan mitten av 1800-talet. Sannolikt hade de funnit och kopierat förebilder i de engelska handelshusens importerade säkerhetsskåp när de startade.

E A Rosengren (hö) och J Rasmussen i slutet av 1800-talet. Inbrotts- och brandsäkert mer än 100 år senare.
E A Rosengren (hö) och J Rasmussen i slutet av 1800-talet. Inbrotts- och brandsäkert mer än 100 år senare.

 

Smeden Peter Rasmussen startade sin rörelse 1847. Verksamheten växte med tiden till en smidesverkstad med ett brett sortiment, där lås och även kassaskåp ingick. Den tjugoårige klensmeden Edvin Albert Rosengren köpte smedjan 1886. Elva år senare mottog han en guldmedalj med konungens bild på under Stockholmsutställningen för ett mycket dekorativt och effektivt kassaskåp. Guldmedaljens båda sidor visar E A Rosengren stolt upp på vinjetten (bilden) nedan.

Vinjett till företagets referenslista daterad 1907.
Vinjett till företagets referenslista daterad 1907.

 

Rosengren var en social person, en industriman med gott affärssinne. E A Rosengrens Kassaskåpsfabrik, som var företagets ursprungliga namn, växte mycket snabbt och adderade nya produkter som bankfack, valvdörrar och tyngre värdeskåp. I början på 1900-talet riktade E A Rosenberg också in sig på exportmarknaderna och levererade bankfack och valvdörrar till grannländerna och Ryssland. De första industrilokalerna byggdes i Backa på Hisingen 1905.

Rosengrens i Göteborg. Tillverkning av valvdörrar i början av 1900-talet
Rosengrens i Göteborg. Tillverkning av valvdörrar i början av 1900-talet.

 

Sedan starten har Rosengrens varit landets ledande leverantör av kassaskåp. Av företagets referenslista från 1907 framgår att man året före levererade material till nybyggnad av Sveriges Riksbank i Stockholm. Det var 18 pansardörrar och bepansrade fönsterluckor, 2 kassavalvsdörrar, galler väggar, grindar, 37 st valvskåp, 5 st dubbelflygliga kassaskåp, 700 löpmeter hyllställning, nyckelskåp etc. Men denna leverans var bara en av flera hundra beställningar under åren 1898 – 1907.

Bland köparna fanns även Riksgäldskontoret, Kongl Postverket, Kongl Arméförvaltningen, banker, hotell, verkstadsindustrier, brand- och livförsäkringsbolag, Dalslands Kanalaktiebolag, Billingfors, järnvägar, slakthus, väveribolag, Jernkontoret, Stockholm, byggnadskontor, tingshus, domstolar, landsting, Persbergs Grufve-aktiebolag, fondmäklare, gasverk, brandstodsbolag, trafikbolag, bryggerier, L M Ericsson, Stockholm. Företaget exporterade även till olika sammanhang till Ryssland och dåtidens ryska Finland samt i Norge och Danmark.

Det finns en sann historia om leveranserna av bankfack till Ryssland, ”Andra Ömsesidiga Kreditsällskapet” i dåvarande Leningrad, berättad av Gustaf Sjölander, uppfinnare och överingenjör i företaget. I samband med anbudsinlämningen fick de olika jätteföretagen i bl a England, Frankrike samt Lilla Rosengrens från Göteborg ställa ut sina alster. När de sedan redogjorde inför styrelsen för produkternas tekniska fördelar fick de frågan: Ni anser naturligtvis att era varor är de bästa, men vilket företag anser ni ha de näst bästa av de närvarande anbudsgivarna? Med tanke på det okända Rosengrens storlek så menade alla att risken var minimal för att Rosengrens skulle komma i fråga och gav företaget sin röst. Genom förfarandet blev det Rosengrens som fick orden efter att de fått de andras röster plus den egna.

Efter Rosengrens bortgång 1910 ombildades företaget till aktiebolag. 1931 var företaget officiellt det första i landet att testa kassaskåp mot brand. 1912 får Gustaf  Sjölander patent på sitt mutatorlås och året efter på sitt abonnentlås för bankfack. Det senare består av lås med regel som styrs av en utbytbar låspatron som innehåller tillhållarna. Dessa består av runda skivor som saknar fjädrar och påverkas endast av nyckeln. Patronen kunde med ett enkelt handgrepp bytas ut. Sådana lås användes bland andra till kassaskåp, bankfack och postfack.

Dörr till kassavalv. Levererad från Rosengrens till en bank i Stockholm 1910.
Dörr till kassavalv. Levererad från Rosengrens till en bank i Stockholm 1910.

 

Efter andra världskriget rationaliserades tillverkningen med hjälp av nya maskintyper.

1945 konstruerade de det mekaniska kombinationslåset (CNAB). Även 1958 var de först med att officiellt testa kassaskåp mot inbrott (dyrkning). Även röntgenundersökning av kombinationslåsens inställning gjordes för att förvissa sig om att den metoden inte fungerade.

I slutet på 1950-talet ingick företaget i Coronaverken AB och 1965 köpte Coronaverken det företag i Malung som tog över tillverkningen från Göteborg och fram till för några år sedan blev basen i tillverkningen.

1963 tillverkade man det första omställbara nyckellåset (ABN).

Göteborg blev från 1972 åter platsen för företagets huvudkontor tillsammans med utvecklings- och konstruktionsavdelningar. Bland produkterna vid mitten av 1970-talet fanns kompletta program för banker med valvdörrar, valvgrindar, bankfack, kassörskåp, servicebox, värdeskåp brandsäkra dokumentskåp och brandsäkra vertikalskåp.

Valvdörrar tillverkades i ett flertal varianter - allt ifrån den enklare, i första hand avsedd för industrins värdeförvaring, till den stora 300-dörren för bankvalv.

Rosengrens bankvalvsdörr typ 300 Kundlåspatroner med åtta tillhållare för bl a kassafack. Foto förf.
Rosengrens bankvalvsdörr typ 300 Kundlåspatroner med åtta tillhållare för bl a kassafack. Foto förf.

 

Värdevalvdörrarna var konstruerade så att man tvingades forcera dörren genom manhål. Punktangrepp mot vitala delar utlöste automatiskt självlåsande regelspärrar. Dörren hade längst fram en 100 mm stålplatta, hela ytan framför låsregelverket var avsäkrad och nyckelrören borrskyddade med hjälp av karborundumkorn. På de flesta dörrar var frontplåten på insidan försedd med en heltäckande klistrad 2-krets larmtejp för anslutning till ordinarie larm.

1974 såldes Coronaverken till AGA och 1987 blir det ett nytt ägarbyte, Kullenbergs förvaltnings AB. 2006 ändrades företagsnamnet E A Rosengrens AB till Gunnebo Nordic AB.

Idag, 2007, sker viss tillverkning i Mora medan andra delar av tillverkningen flyttats utanför vårt land, bland andra till Frankrike, Holland och Indonesien. Framför allt tillverkar Morafabriken brandsäkra dokumentskåp för datamedia, inbrotts- och brandsäkra dokumentskåp, inbrottssäkra skåp, förvaringsskåp och bankfack. Låsen köps från ASSA AB. Kvaliteten säkras genom internationellt godkända produkttester. Ett test visar att en produkt klarar en brand. Ett testcertifikat visar att produkten har klarat ett prov, att det utförts av ett certifierat laboratorium och de övriga produkterna är identiska med det testade. Det finns olika standardtester och testmetoder världen över. De vanligaste är EN 1047-1 och NT Fire 017 i Europa, UL 72 i USA och JIS 1037 och KS i Asien. EN – testet innefattar två deltester, förmåga att klara brand samt kraftig chockstöt och högt fall (9,5m) ner i en grusbädd. Uppvärmningen sker till invändig temperatur av 170 grader C och produkten är uppvärmd till rödglödgning vid fallprovet.

Rosengrens kassaskåp medaljerat under Stockholmsutställningen 1897 Rosengrens kassaskåp medaljerat under Stockholmsutställningen 1897
Rosengrens kassaskåp medaljerat under Stockholmsutställningen 1897

 

Andra företag som tillverkade kassaskåp

Hagelins Kassaskåpsfabrik, grundad 1857 var några år under 1980-90-talet i Rosengrens ägo och blev sedermera Tann Värdeskydd AB i Gävle. AB Carl Särenholm i Eskilstuna tillverkade kassaskåp under 1930-talet. Företaget grundades 1895 och blev aktiebolag 1934 med ett aktiekapital av 360 000 kr och125 anställda. Hadak Security AB med tillverkning från 1944 i Eskilstuna och Mora. Företaget förvärvades 1988 av Rosengrens. Svenska Jöli har tillverkat kassaskåp i Sverige sedan 1950. Ving Card / Elsafe inom ASSA-koncernen tillverkar numera säkerhetsboxar för hotell och andra sammanhang.

Annons från Lund, tidigt 1900-tal.
Annons från Lund, tidigt 1900-tal.

 

Kassaskåp

Kassaskåpens uppgift är således att förvara värdesaker av antingen personligt eller finansiellt värde. Nutida kassaskåp förekommer i olika väggtjocklekar och märken och med olika sorters lås. Många skaffar värde- eller kassaskåp för privat bruk, och de flesta arbetsplatser har numera tillgång till någon form av brand- och stöldsäker förvaring av handlingar.

Skåpen består i sin enklaste form av dubbla stålväggar isolerade med eldfast fyllning samt en ståldörr med inbyggda reglar och någon form av kombinationslås.

Kassaskåpets lås

Det finns olika sätt att olovandes försöka ta sig in i ett kassaskåp. Skåpets ålder och konstruktion avgör om man lyckas. Oavsett ålder är det enklaste sättet, som inte skadar skåpet, att forcera låset. I vissa äldre kassaskåp finns roterande kombinationslås som kan manipuleras genom känsel eller ljud för att finna ut kombinationen som öppnar kassavalvet. Olika mekanismer i låset är anpassade för att försvåra för tjuvar att bryta koden. Moderna och mer sofistikerade lås utnyttjar lätta och mjuka material för att reducera åtkomligheten.

Ett annat sätt som försvårar är att använda sig av sågtandade hjul. Det finns även drivhjul med falska hack som skyddar mot kontakt med tillhållarskyddet utom i ett läge. De här låsen känns igen på upplevelsen eller känslan av klickljud vid manövreringen.

Ett kassaskåp är inte säkrare än kodkombinationen. Det enklaste sättet att få tag i den är naturligtvis att stjäla den. Oavsett om det beror på tur eller skicklighet har det visat sig att man överraskande ofta kan gissa sig till kombinationen. Dessutom levereras kassaskåpen från tillverkaren med en standardkombination så anpassad att köparen kan skapa sin egen kombination. En annan anledning är att ägarna ofta använder lättgissade kombinationer som födelsedagar och nära anhörigas namn.

Inbrott i kassaskåp

Kassaskåpstjuvar opererar vanligen på nätterna mellan klockan 01 - 04. De kommer till brottsplatsen i en transportbil och larmet sätts ur spel. Tjuvarna tar sig vanligen in via ett fönster, en dörr, en yttervägg eller genom taket. Väl inne måste de kanske såga hål i innerväggar. I de flesta fall lastar man in kassaskåpet i bilen för att i lugn och ro öppna det på annan plats. Brandlarm hindrar tjuvarna att skära upp skåp på platsen.

Inbrott via kassaskåpsdörren

Vid utelåsning på grund av förlorad kod eller kombination finns det flera metoder till hjälp att ta sig in i ett kassaskåp. Låssmeder försöker att dyrka låset för hand för inte skada och orsaka reparationer. Utmaningarna, svårigheterna och tidsåtgången har ökat för låssmederna på grund av utvecklingen av låssystemens säkerhet.

En annan metod är att utnyttja svaga punkter i låssystemet. De flesta skåp är känsliga för  borrning och eller andra mekaniska ingrepp. Tillverkare har ritningar som anger borrpunkter för de olika modellerna och de är noggrant skyddade mot oseriösa användare. Borrning är den mest vanliga metod använd av låssmeder och tjuvar. Genom ett rätt placerat borrhål kan de studera kombinationslåsets tillstånd samtidigt som de rättar in låsets spärrar så att hindret frigör regeln. Borrning i hårda specialstål försvåras genom att den kräver speciell utrustning och är tidskrävande. Dessutom är moderna kassaskåpsdörrar skyddade av anordningar som reagerar på borrning och värme och utlöser reglar som låser de som finns inbyggda i dörrarna. För låssmeder är borrning en snabbare metod än att manipulera låset genom dyrkning. Borrhålen kan vanligen lagas och låset kan åter användas.

Moderna kassaskåp är försedda med ett ”återlås” som reagerar på våld och låser. Ett skåp där mekanismen för återlåsningen löst ut vid ett inbrottsförsök måste sedan dyrkas upp då varken kod eller nyckel längre fungerar.

Inbrott genom kassaskåpets väggar

Kassaskåpssprängning kallas konsten att öppna kassaskåp med hjälp av sprängmedel, utan att skåpets innehåll går förlorat. De inbrottstjuvar som mer eller mindre framgångsrikt använder dynamit för att öppna ett kassaskåp kallas dynamitarder.

Det är förstås skåpens sidoväggar som är lättast att forcera. Skärbrännare av olika typer kan användas för att skära upp metallen i ett kassaskåp. En modern typ är plasmaskäraren. Den åstadkommer en smältning eller förångning av materialet med hjälp av en högenergistråle som bildats genom jonisering av gas. Den fungerar så att materialet värms upp lokalt med en gaslåga. En smal syrgasström oxiderar metallen och blåser samtidigt bort den smälta oxiden och metallen.

Plåten kan skäras upp med ett nibblingsverktyg. Det är en elektriskt driven maskin som nyper bort små metallbitar ur till exempel en plåt. Ett bärbart nibblingsverktyg klarar att klippa ungefär en meter per minut i tre till fem millimeter tjock plåt. Värmen som utvecklas i klippytan är närmast försumbar. Men för att komma åt att sätta an verktyget och påbörja nibblingen krävs dock en tillräckligt stor öppning.

Men hur tar man sig igenom isoleringen, genom att borra och spränga? En annan klassisk metod att ta sig in i ett kassaskåp- eller valv är att använda sig av sprängämnen. Nackdelarna är många, på äldre skåp kan det lyckas men problemet är att innehållet kan förstöras. Det är dörrarna till skåpen som utsätts för sprängning.