Nyköpings hus (borg) omtalas första gången på mitten av 1200-talet. Ännu i början av 1300-talet var det en blygsam anläggning med ett kärntorn och en hög ringmur av marksten. Innanför muren fanns även träbyggnader för bostäder, stallar och förråd.
"Nyckeln” i Nyköpings hus
I Kungstornet i Nyköpings hus har Sörmlands museum skapat en utställning kring kung Birgers gästabud 1317. I montern, som visar borgen och berättar om de dramatiska händelserna där, hänger även en smidd dörrnyckel ca 25 cm lång. Den är försedd med stort ringformat grepp. Pipan är ihålig och har en förstärkningsring närmast greppet. Det höga axet har ett stort antal utskärningar. Är detta den dörrnyckel som Birger, enligt Erikskrönikan, kastade i Nyköpingsån?
Svaret är nej, vilket klart framgår av jämförbara nycklar på andra håll i landet. Sengotiska dörrlås och nycklar av samma typ som den ovan beskrivna i Nyköpings hus användes i Hakunge sätesgård, Ununge och Sollentuna kyrkor i Uppland och Lindärva och Husaby kyrkor i Västergötland. De kan alla dateras till slutet av 1400-talet och början av 1500-talet.
Någon form av lås användes sannolikt till brödernas stängda fängelse. Men frågan är, stängdes rummet med en dörr i murväggen eller en lucka i trätaket?
Om det var en trädörr, vilken typ av dörrlås användes i trädörrar i början av 1300-talet? Det kan ha varit ett dörrlås med överfallsregel eller ett stocklås av samma typ som användes i kyrkdörrar vid den aktuella tiden. Nycklar till motsvarande lås finns i Sörmlands museums basutställning i Kungstornet.
Om det var en lucka av trä, vilken typ av hänglås kunde man låsa den med vid samma tid? Det kan ha varit någon typ av dragnyckellås med lös bygel och spärrfjädrar. Nycklar till sådana hänglås finns i Sörmlands museums basutställning i Kungstornet.