Nycklar i Sverige under vendel- och vikingatid

Vendeltid

Helgö, som ligger nära Ekerö i Mälaren, föregick Birka som handelsplats. Som sådan var Helgö även en plats för hantverk. Gjutdeglar och fragment av formar och järnslagg visar att man göt brons och smidde järn, sannolikt för export. Helgös storhetstid inträffade under vendeltid ca 500-800. Stora mängder av järnföremål har påträffats under de arkeologiska undersökningarna, som har pågått sedan 1950-talet. Bland dem ett stort antal nycklar och låsdelar.

Rekonstruerad nyckel av järn från Helgö, 700-800-talet.
Rekonstruerade nycklar av järn från Helgö, 700-800-talet. De användes i vridlås och skjutlås. Teckning förf.

 

Vid övergången mellan vendeltid och vikingatid uppträder en rad nya former. Det är framför allt greppens former som förändras, deras yttre form och dekor. Vanligaste är de ovala greppen, runda förekommer också, dekorerade med djurmotiv och hela eller genombrutna växtornament.

Nycklar av brons från Skåne, 700-800-talet.
Nycklar av brons från Skåne, 700-800-tal. De användes i vridlås och skjutlås. Teckning förf.

 

Vikingatida nyckelmakt

Den gifta kvinnans starka ställning under vikingatiden uttrycktes också med nycklarnas hjälp. Hennes nyckelmakt markerades av hustrunycklarna, som gavs till henne då hon vigdes med sin man ”til lasä ok nyklä" (till lås och nycklar). På kvinnans dräkt hängde de blankpolerade bronsnycklarna fullt synliga tillsammans med en liten kniv eller sax.

Kvinna med nyckelmakt.
Kvinna med nyckelmakt. Teckning förf.

 

I Eddan framgår det klart att nyckelknippan tillhörde kvinnans klädedräkt. Bruddräkten, som Tor kläddes i när han med list skulle återta sin av Jättarna stulna hammare, försågs med en ”rasslande nyckelknippe”.

Birka

Nedgången för Helgö blev uppgång för Birka. Mellan platserna är det endast ca 10 km. Att handeln flyttade till Birka på 800-talet anses bero på att kungen ville söka handel utanför rikets gränser och att dåtidens havsgående skepp, koggar, krävde en djupare hamn än vad Helgö kunde erbjuda. Genom sitt läge hade Birka också bättre möjligheter att växa till stad.

Genom de undersökningar, som arkeologer genomfört sedan slutet av 1800-talet, har bl a mängder av nycklar, lås och låsdelar kommit i dagen. I jämförelse med Helgö har en ny nyckeltyp tillkommit, dragnycklar till hänglås med trapetsformade låshus, lösa byglar med spärrfjädrar. Nycklarna har plana ax med urtag för styrstift och spärrfjädrar. Vid vikingatidens slut användes även vridnycklar till dessa lås.

Nycklar av brons och järn från Birka.
Nycklar av brons och järn från Birka. De användes i vridlås och skjutlås. Teckning förf.

 

Gotland

Gotland intog en särställning i landet genom sin belägenhet. Ön befolkades redan under stenålder. Bildstenarna, som är speciella för Gotland, började ristas på 400-talet, och man fortsatte att skapa stenmonument i olika former ända till 1100-talet. Ön blev tidigt involverad i östersjöhandeln och på handelsplatserna uppstod verkstäder för olika hantverk. Visby som handelsplats tog form först under 1000-talet. På Gotland har arkeologer under hela 1900-talet funnit mängder av brons- och järnnycklar av alla kända vikingatida former. Fynden visar också att det fanns stora variationer av nyckelformer till samma typ av lås.

Nycklar av brons från Gotland, ca 700-800-talet.
Nycklar av brons från Gotland, ca 700-800-talet. Nycklarna var avsedda för skrin och kistor. Teckning förf.

 

Nycklar kommer företrädesvis från undersökta kvinnogravar. De utgör några olika typer och är tillverkade av järn eller brons eller en kombination av dessa material.

Nycklar av brons från Gotland, ca 1000.
Nycklar av brons från Gotland, ca 1000. Nycklarna var avsedda för skrin och kistor. Teckning förf.

 

Fyndmaterialet domineras av dubbelkrökta nycklar av brons eller järn för kistlås. De har använts under senare delen av vikingatiden.

Dubbelkrökta nycklar av järn eller brons.
Dubbelkrökta nycklar av järn eller brons av den här typen var vanliga över hela Skandinavien och var avsedda för skrin och kistor. Teckning förf.

 

Två vikingatida nycklar från Gotlands Fornsal.
Två vikingatida nycklar från Gotlands Fornsal. Nyckeln med det ankarformade axet är 26,2 cm lång användes till lås med fallstift av trä.
Den andra är 15,4 cm och har samma funktion. Teckning förf.

 

Även nycklar för skjutlås och hänglås med bygel och spärrfjädrar finns bevarade från samma period. Järnnycklar (vridnycklar) börjar användas först under 900-talet. Som gravfynd har inga nycklar av järn hittats i kombination med bronsnycklar.

Vikingatida nycklar i Småland

I Statens Historiska Museums samlingar finns åtta vikingatida nycklar med ett gemensamt utseende, alla från arkeologiska undersökningar i Värnamotrakten i Jönköpings län. Ytterligare fyra nycklar från samma område finns i Jönköpings läns museums samlingar. Tillsammans med en nyckel, funnen i samband med undersökningar i Hallands län, två i Kalmar län, en från Skåne samt tre från Bornholm utgör de nitton nycklarna en homogen och hittills odokumenterad grupp. De har alla ett S-format ax och är smidda av järn.

Skjutlåsnyckel från Gudhjem, Lillevang, Bornholm.
Skjutlåsnyckel från Gudhjem, Lillevang, Bornholm. Teckning förf.

 

Visingsö

Visingsö är en ca 12 km avlång ö mitt i sjön Vättern. Ön var säte för kungamakten från ca 1100-talet till ca 1300. På ön finns tre gravfält med järnåldersgravar (vikingagravar), det norra, det mellersta samt det södra. Den tidigmedeltida Näs borg är belägen på den östra av de två uddarna längst i söder.

Bronsnyckel från vikingatiden.
Bronsnyckel från vikingatiden. Teckning förf.

 

Vid arkeologiska undersökningar under åren 1900-1910 hittades i en av högarna på norra gravfältet, nära Kumlaby kyrka, en bronsnyckel tillsammans med en bronsring, glaspärlor, benkammar, spännbucklor av brons m fl. Nyckeln, som har skaftet ornerat med genombrutna bandmönster, har daterats till intervallet 800-1000 (vikingatid).