Eget företag
Anders Johan Gustafsson påverkades också av tidens entreprenörsanda och lämnade sin anställning vid Husqvarna 1871. Hans avsikt var att grunda en egen smidesverksamhet tillsammans med sin yngre bror smeden Carl Albrekt med i huvudsak hejarsmide. Några år tidigare hade även denne lämnat Eskilstuna för att arbeta tillsammans med brodern som smedsmästare vid Husqvarna. De båda sökte sig till Domneån som rinner genom Habo och Bankeryds socknar.
De olika vattenfall, som finns i Domneån från Klerebo till Aledal, bildar en fallhöjd på 98 meter. Fallen hade sedan 1600-talet utnyttjats till att med vattenhjul driva kvarnar, sågverk, hyvlar, smedjor, borrverk och sliperier. Bröderna valde till sist platsen för ett av dessa tidigare slipverk som kallades Kroken. Husqvarna Faktori hade redan 1813 arrenderat platsen av Attarps gård och anläggningen hade vid slutet använts till slipning av bajonetter. Byggnaden var dock i så dåligt skick att endast stengrunden kunde utnyttjas för den nya verksamheten. Möjligen även vattenkanalen till vattenhjulet från dammen.
 |
| Aledals fabriksbyggnad 1885. |
Byggnader
Den första fabriksbyggnaden, som tillbyggdes 1895, uppfördes på platsen för det nedlagda sliperiet och fanns kvar i sitt ursprungliga läge fram till branden 1976. Timmerväggarna mot vägen kläddes med stående panel och målades faluröda med vita knutar. På de andra sidorna lämnades de oklädda. Fönstren var stora med vita fönsterfoder, de hade vardera tjugo rutor förenade av spröjsar i bågarna. Taket var täckt med tegelpannor.
 |
| Byggnadernas omfattning och läge 1979 |
De övriga byggnaderna som kom till efterhand byggdes på samma sätt. Kontoret blev så småningom inrymt på baksidan av den stora byggnad som låg i brons (över Domneån) längdriktning. Den hade förhöjd taknock med lanternin med låga fönster. Kontorets stora fönster saknade spröjsar och byggnaden hade en lastbrygga på långsidan mot bron.
 |
| Den gamla och nya fabriksbyggnaden. Foto i produktkatalogen från 1943-44. |
Familjen Anders Johan Gustafsson
Anders Johan Gustafsson var som nämnts äldst i en skara på sju syskon. Det var två systrar och fem bröder som levde till vuxen ålder. Det tycks vara helt självklart att även hans bröder utbildade sig till smeder och tre av dem var också en period knutna till Husqvarna.
Det var Anders Johan som efter samarbetsproblem 1881 eller 1882 löste ut sin bror Carl Albrekt från verksamheten och istället gav honom idén att börja med saxsmide i Domneån vid ett högre beläget vattenfall som fick namnet Alefors.
På 1880-talet inträdde en allmän lågkonjunktur över hela landet som även drabbade Anders Johans företag i Aledal och han kunde inte hålla sina arbetare sysselsatta. Samtidigt blev han sjuk i en svår lunginflammation, följd av en djup depression, som gjorde att han inte orkade längre utan tog sitt liv 1892.
 |
| Disponentvillan före branden 1989. |
Disponentbostad
I samband med att man rev byggnader på närliggande Attarps gård köpte bröderna en av flygelbyggnaderna som i Aledal återuppbyggdes upp som bostadshus åt dem. Huset moderniserades 1907 och försågs samtidigt med elektriskt ljus.
Nya Ale brann ned 1989 men byggdes upp på nytt i ursprungligt skick.
Bostäder för anställda
Den gamla byggnaden Norget innehöll fyra enrumslägenheter för de ca tio anställda. När dessa bostäder inte längre räckte till byggdes det nya Norget.
Vattenkraft och kraftstation
I samband med etableringen i Aledal byggde Anders Johan om och utvidgade den gamla dammen och för maskindriften byggdes ett vattenhjul vid fabriksbyggnaden. Hjulet kunde driva alla maskiner via remmar från transmissioner upphängda i byggnadernas tak. Tillverkningen var de första decennierna beroende av tillgången på vatten i Domneån, brist på vatten innebar avbrott och väntetid.
Maskinutrustning
Bouppteckningen efter Anders Johan 1892 visade att fabrikens maskinutrustning utgjordes av tre hejare, fyra excenterpressar, en axelledning med remmar och en skurtrumma.
 |
| Interiör från hejarsmedjan i början av 1900-talet. Notera transmissionerna i taket. |
Produktionen under Anders Gustafssons ledning
De första åren arbetade Anders Gustafsson delvis åt Husqvarna Faktori enligt förlagssystemet. Inom gevärssmidet fungerade det så att mästarna hämtade ut det nödvändiga materialet hos faktoriet och mot betalning levererade färdiga produkter. Mästarna förde arbetsbok över vad de hämtat ut samt vad de levererat och vilken ersättning de fått för detta. Många av dem ägde smedja, verktyg och bostad, samt vanligen också ett eget småjordbruk.
Aledals Nyckelfabriks viktigaste produkter blev dock nycklar. De massproducerades med hjälp av hejarsmide (sänksmide), vilket förutsatte standardisering av former och storlekar på föremålen. Det var under stort motstånd som sax- och nyckelsmeder på 1850-talet började pröva på att använda sig av hejarsmide. Metoden var enkel, smeden placerade ett smidbart och upphettat stycke järn mellan två sänken (matriser eller formar), som sedan pressades samman under trycket av den tunga hejarhammaren.
Matriserna (underliggarna) tillverkades med hjälp av en patris (överliggare) i form av en nyckel som trycktes in och lämnade avtryck i en mjuk form. Vid tillverkningen ”sträcks” det glödande järnet ut på den (undre) matrisen och sedan den (övre) patrisen lagts på, fälls den tunga hammaren och ämnet får sin form.
I Aledals Nyckelfabrik användes en ca 500 kg tung hejarhammare från 1930-talet från Munktells i Eskilstuna, samt en hejarhammare på ca 250 kg.
 |
 |
| Matris. Foto förf |
Hejade nyckelämnen med skägg. Foto förf. |
Anders konstruerade och ritade maskiner och vissa produkter och tog ut patent. Förutom gevärspipor och andra vapendelar tillverkade han pistoler och revolvrar av egen modell och konstruktion. Nycklar gjordes på beställning efter beställarens ritning. I undantagsfall ritade och framställde Anders Gustafsson specialbeställda nycklar. Efter hand tillkom även byggnadsbeslag. Även stålkammar framställdes enligt Anders Johans eget patent.
 |
| Idéskisser till ej utförda nyckelgrepp för möbellås. |
Konkurrens
Under senare hälften av 1800-talet uppstod en mängd låsbolag i Eskilstuna varav ett par i början av 1900-talet själva började tillverka nycklar till sina lås. Ett sådant företag var A Th Broms som verkar ha kopierat hela Aledal koncept med hejarsmidda nycklar.