Fjäder enligt uppslagsböcker

Nationalencyklopedin

Fjäder, maskinelement som konstruerats för att deformeras kraftigt när det belastas. Fjädrar används för att fördela belastning från ett ojämnt underlag, för att mildra eller isolera vibrationer, för att lagra och avge energi eller för att åstadkomma krafter och rörelser i en mekanism.


Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1904-1926

Maskinb., maskindel af något elastiskt material - stål, mässing, trä, kautschuk etc. -, hvilken på grund af elasticiteten är i stånd att upptaga och mildra stötar, bär-, fordon- och buffertfjäd-rar, att frambringa rörelse, d r i f-och urfjädrar, att utöfva tryck, tryckfjädrar, att spänna snören m. m., spann-fjädrar, att uppmäta drag- och tryckkrafter, dynamometerfjädrar, att framkalla ljud, t o n- och slagfjädrar o. s. v.

I allmänhet utföras fjädrarna såsom kroppar med lika hållfasthet öfverallt - jämnstarka kroppar -, på det att materialets styrka skall kunna utnyttjas fullständigt intill dess högsta tillåtna spänning; och skola de redan i hviloläget vara spända till en viss grad samt anbringas på sådant sätt, att de undergå blott måttlig formförändring, alltså verka med stor kraft på liten väg. Materialet tages därvid i anspråk för dragning eller tryck, för böjning och för vridning (drag-, tryck-, böjnings- och vridningsfjädrar). 

Alltefter den yttre formen benämnas fjädrarna blad- fjädrar (A i närstående fig.) och spiral- 1. skruf-fjädrar (B, C och D) samt cylindriska (B], koniska (D) och dubbelkoniska (C).

Bladfjädrarna ha vanligen rektangulär sektion och tillverkas af stålplåt eller tillplattad ståltråd samt begagnas dels enkla eller lagda flera på hvarandra, t. ex. vagnsfjädrar (A), dels raka eller böjda, t. ex. C-fjädrar för fordon och urfjädrar. De sistnämnda utgöras af tunna, långa, spiralformigt upplindade stålband af bestämd hårdhet.

För deras tillverkning utvalsas råmaterialet till 250 mm. Breda och inti D 0,1 mm. tjocka remsor, som afslipas mellan roterande smärgelskifvor och därefter ituskäras med cirkelsax till band af erforderlig bredd, åt hvilka genom härdning och anlöpning gifvas önskad styrka och elasticitet.

De finaste urfjädrarna underkastas noggrann justering till bredd och tjocklek, i det att de slipas och poleras mellan ställbara valsar.

 

 

 


Spiralfjädrar tillverkas af hårddragen eller valsad ståltråd af för det mesta cirkelrund, men äfven kvadratisk och rektangulär sektion. Tråden upplindas på. en afpassad järndorn, hvars yta har skruflinjeformigt anbragta spår, motsvarande fjädermaterialets sektionsform, eller ock böjes den, då fråga är om gröfre fjädrar, i maskiner, till principen liknande de inom bleckslagerier använda böjnings- och bockningsmaskinerna (se Blecks lager i), eller omböjes fjädern genom smidning öfver dom. För de dubbelkoniska fjädrarna utgöres dornen af två koner, hvilka vid basytorna äro lösbart förbundna på sådant sätt, att de kunna dragas ut ur den upplindade fjädern.

Upplindningen sker antingen för hand med vef eller i svarfstol eller i särskildt konstruerade
f j ä d e r s p i nningsmaskiner.